Stockholms höga bostadspriser

FÖRENINGEN FÖR MEDBORGARPERSPEKTIV: Stockholms markaffärer - så höjer kommunen dina boendekostnader.

Under tjugo år drar Stockholms stad in 50 miljarder på försäljning av mark till fastighetsbranschen. Det är pengar som lägger ytterligare sten på de boendes redan höga skuldbörda – och gör det svårare för ungdomar att skaffa en första bostad.

I debatten om Stockholms höga bostadspriser hör man mycket sällan talas om den dolda posten i bostadskalkylen - de mycket höga avgifter som kommunen tar ut för marken.

Avgifterna leder bland annat till att en nyproducerad tvåa i Stockholms attraktiva områden kostar över 2 miljoner kr mer än samma lägenhet i Västerås, enligt uppgifter från Hemnet.

Ett exempel. I sjönära läget Norra Djurgårdsstaden (bilden) tar Stockholms stad ut 30 000 kr per kvadratmeter för den nya byggetappen Kolkajen. En 100 kvm stor lägenhet får därmed ett prispåslag på 3 miljoner kr. Kommunens markavgift ligger inbakad i bostadens pris – ansenliga belopp som köparen får amortera och betala ränta för i årtionden.

Hur försvarar Stockholms stad detta? En kommunikatör svarar:

”Marktillgångar utgör en stor del av stadens och stockholmarnas samlade förmögenhet.
De måste förvaltas på ett ansvarsfullt sätt. Stadens utgångspunkt är därför att mark
ska säljas till marknadens pris.”

I Stockholms Markanvisningspolicy för 2015 står, i varierande formuleringar - vid ett
tillfälle på samma sida – att kommunens mark kan eller ska säljas till marknadsvärde.

(hur ”stockholmarnas samlade förmögenhet” kan säljas tillbaka till samma stockholmare är något av en gåta.)

I den nämnda policyn framgår att stadens mål är att - från 2010 till 2030 - bygga 140 000 bostäder.

Om vi utgår ifrån att:
- den genomsnittliga lägenheten är på 60 kvm
- markavgiften för bostadsrätter uppskattas till 10 000 kr/kvm
- markavgälden för hyresrätter är 100 kr per kvm och år
- det enligt uppgift ska byggas 70 000 bostadsrätter och 70 000 hyresrätter under åren 2010 - 2030

uppgår Stockholms stads intäkter från markförsäljning under 2010 - 2030 till totalt 50.4 miljarder kr. Merparten, 42 miljarder, kommer från bostadsrätterna. Kommunens
markavgifter driver upp hushållens skuldsättning mycket kraftigt; dessutom stänger de
ute många unga från sina första boenden.

Frågan är då om dessa avgifter stämmer överens med kommunallagen. I denna står att
”kommuner och regioner inte får ta ut högre avgifter än som motsvarar kostnaderna
för de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.” Stockholms stad talar om marken som ”förmögenhet”. Det skulle då inte handla om en tjänst eller nyttighet - marken är en tillgång som säljs ut. Detta tycker nog många är rimligt om alternativet vore att de privata fastighetsägarna skulle kunna ta ut dessa höga avgifter betingade av markens värde/fastigheternas läge (om nu inte kommunen begränsade den möjligheten genom att begära in anbud vilket rimligen borde eliminera övervinster).

En annan fråga är hur rättvisa avgifterna är mot köparna av bostadsrätter. Medan hyresgästen betalar i snitt 6 000 kr/år får den genomsnittlige ägare av bostadsrätt erlägga 600 000 kr i engångsavgift direkt. Hyresgästen får alltså 100 år på sig att betala samma markavgift till staden som köparen av bostadsrätten får punga ut med genast, förutsatt att markavgiften i hyran hålls oförändrad.

Kanske ser Stockholms stad värdestegringen på bostadsrätter som ett sätt att försvara de ojämlika bördorna mellan hyresgäster och innehavare av bostadsrätter. Enligt stadens synsätt betalar hyresgästerna ingen avgäld till staden, ”men sannolikt tar hyresvärden höjd för avgälden i uttaget av hyra”.

För att summera:
Stockholms stad drar under tjugo år in 50 miljarder kr på sina markaffärer. Det är pengar som läggs direkt på hushållens boendekostnader - och ökar dem med upp till 25 procent.

Dessutom stänger kommunens markintäkter ute större delen av en generation ungdomar från sina första boenden.

I realiteten är markavgifterna ett sätt för stadens politiker att få in maximalt med pengar för att finansiera olika planer och visioner.

Det är fakta som sällan eller aldrig förekommer i debatten. Dags att börja diskussionen?

Föreningen för Medborgarperspektiv vill lyfta fram fördjupande information om intressanta omständigheter, konstigheter, missförhållanden eller det som behöver omprövas i Sverige. Denna artikel är ett exempel på detta. Vi söker fler medlemmar för att kunna publicera fler tankeväckande artiklar. Välkommen att anmäla ditt intresse till
ake.thunstrom@gmail.com.